Kakel

Kakel är ett av de vanligaste materialen i svenska badrum och ger en tålig och lättstädad yta på väggar och i våtrum. Lär dig vad som skiljer kakel från klinker och vad du bör tänka på som kund.

Vad är kakel?

Kakel är ett keramiskt material med en glaserad yta som används framför allt på väggar i våtrum, kök och andra utrymmen där ytan behöver tåla fukt och vara lätt att hålla ren. Glasyren ger kaklet dess karakteristiska blanka eller halvmatta yta och gör det i stort sett ogenomträngligt för vatten och fläckar. Kakel tillverkas genom att en keramisk massa formas till plattor och bränns i hög temperatur, varefter glasyren appliceras och bränns fast i ytterligare ett steg. Det är ett av de mest använda materialen i svenska badrum och har använts i våtrum i över hundra år, vilket vittnar om dess beprövade egenskaper och hållbarhet.

Skillnaden mellan kakel och klinker

Kakel och klinker förväxlas ofta men har olika egenskaper och användningsområden. Kakel är glaserat och har en tät, slät yta som gör det lämpligt för väggar men mindre lämpligt för golv eftersom ytan kan bli hal när den är våt. Klinker däremot är genombränt och betydligt hårdare, med en yta som tål mekanisk belastning och är lämplig för golv. En annan skillnad är att kakel generellt har ett högre vattenupptag än klinker, vilket betyder att det är mer poröst i sin grundmassa även om ytan är glaserad. I ett våtrum används därför vanligtvis kakel på väggar och klinker på golv, men det förekommer även kakel på golv i utrymmen med lägre belastning.

Därför är materialvalet viktigt

Valet av kakel påverkar inte bara utseendet utan också hur väl badrummet håller över tid. Ett kakel av god kvalitet med en tät glasyr motstår fukt, kemikalier och mekanisk belastning under många år utan att missfärgas eller skadas. Formatet på kaklet påverkar också fogmönstret och hur mycket underhåll ytan kräver, större plattor ger färre fogar och är lättare att hålla rena, medan mindre mosaik ger fler fogar som kräver mer omsorg. Det är också viktigt att kaklet är godkänt för våtrum och att det passar det tätskiktssystem som används, vilket en erfaren hantverkare alltid kontrollerar innan arbetet påbörjas.

Så går kakelsättningen till

Innan kaklet sätts förbereds underlaget noggrant – väggytan ska vara plan, torr och fri från damm och lösa partiklar. Tätskiktet appliceras och härdas innan kaklet börjar sättas, eftersom tätskiktet utgör den primära barriären mot fukt och alltid ska ligga under kaklet. Kaklet fästs med ett lämpligt kakelfix som väljs utifrån underlagets material och kaklets format, och plattsättaren kontrollerar löpande att ytorna är plana och att fogbredderna är jämna. När allt kakel är satt och fixet härdat fogas ytorna med rätt fogmassa, och rörliga fogar vid hörn och anslutningar utförs med silikon. Arbetet dokumenteras som en del av egenkontrollen.

Användning av kakel

Kakel används framför allt på väggar i badrum och är det dominerande väggmaterialet vid badrumsrenovering i Sverige. Det förekommer även i kök, på väggar i tvättstugor och i andra utrymmen där ytan behöver vara tålig och lättstädad. Vid toalettrenovering används kakel ofta på delar av väggarna, och i vissa fall även som helkaklat utrymme. Kakel på golv förekommer i utrymmen med lägre belastning men är generellt sett ovanligare än klinker i det sammanhanget.

Vanliga frågor om kakel

Vad är skillnaden på väggkakel och golvkakel?

Väggkakel är utformat för att fästas på vertikala ytor och har ofta en tunnare och lättare konstruktion än golvkakel. Golvkakel, eller klinker, är hårdare och tjockare för att tåla mekanisk belastning från tramping och möbler. Det är viktigt att inte använda väggkakel på golv eftersom det kan spricka under belastning och ofta saknar den halkskyddade yta som krävs i våtrum.

Hur lång tid håller kakel i ett badrum?

Kakel av god kvalitet som är korrekt monterat håller i regel trettio till femtio år eller mer utan att behöva bytas. Det är vanligtvis inte kaklet i sig som begränsar livslängden utan fogar och silikon som kan behöva förnyas efter tio till femton år, samt tätskiktet under kaklet som har en begränsad garantitid beroende på produkt och tillverkare.

Kan man kakla ovanpå befintligt kakel?

Det är tekniskt möjligt i vissa fall men rekommenderas sällan av fackmän. Att kakla ovanpå befintligt kakel ökar golvets och väggytans tjocklek, vilket kan skapa problem vid anslutningar mot dörrar, golvbrunnar och installationer. Det innebär också att eventuella fuktskador under det gamla kaklet inte upptäcks och åtgärdas, vilket kan leda till allvarligare problem längre fram. Vid en badrumsrenovering är det i de flesta fall bättre att riva det gamla kaklet och börja om från grunden.